lördag 28 februari 2009

Det pinsammaste ögonblicket i mitt liv.

Alltså. Det här, det tar emot att berätta kan jag säga. För det här, det är en pinsamhet som ah. Jag kan inte annat än att skaka på huvudet åt mig själv. Jag har försökt berätta den för folk i min närhet ibland, men de skämsiga skrattatackerna har gjort att ingen någonsin hört denna historia. Förrän nu. Jag för ut den i strålkastarljuset. Fy fan alltså.

Jag var på stan tillsammans med min dåvarande sambo och lilla dottern. Dottern satt i vagn. Jag var på jakt efter nåt, fan vet vad. Men jag var stressad, men ändå på relativt gott humör. Fan om det inte var juletid. Jag tror det.
Iallafall, vi befinner oss inne på MQ, som vid den tidpunkten var en relativt liten butik. Det är då det händer. Det är då. Det händer.
Jag krockar med Mollys vagn rätt in i en man i rullstol. Och ja, det i sig är väl ingenting liksom. Jag hade kunnat säga ursäkta och så var det inget mer med det. Men det är ju just det. Att jag inte säger ursäkta. Utan jag säger... Jag säger:

- Heheeee, hoppsan, en till på hjul!

Helt glättigt också. Helt nöjt. Som om jag var jättefyndig när jag sa det. Helt jävla nöjt. Alltså, Elvira. Fan. Elvira kom igen. En till på hjul!? På hjul! Han svarar:

- Jaaaa, hrrrrmmm, då kan det bli trångt. Och kastar en synnerligen irriterad blick på mig. Alltså, han blir riktigt stött av min urblåsta kommentar.

Och först då ställer jag mig själv frågan. Vad sa jag egentligen? Vad fan sa jag? Sa jag nåt så dumt? Så fruktansvärt puckat?
Och så fort som jag pep ut ur butiken, det var nog någon form av rekord. Efter kommer sambon. Han väser:

- Vad faaaan sa du? Vad sa du? På hjul!?

- Jag. Vill. Inte. Prata. Om. Det. OKEJ!?


Så. Nu har ni hört den.
En till. På hjul.. Suck.

5 kommentarer:

  1. hahahahahahahaaha, var glad att du tex inte sa: hoppsan, en till som inte kan gå!...eller nåt sånt...
    Åsa

    SvaraRadera
  2. Snart kan jag också ansluta mig till folket på hjul, dvs barnvagnsfolket som man har irriterat sig så på. Som alltid ska gå fyra i bredd på sina promenader och som kör på hälarna i kassakön. Snart, ja snart är det min tur att jävlas, här ska röjas!

    SvaraRadera
  3. Ja, satan vad man kan irritera när man har barnvagn ocskå! Äkta röj!

    SvaraRadera
  4. "They see me rollin..." eller nej, det var inget.

    Ska jag sitta och skämta om rullstolbundna, när jag just kommit från gruppboendet där jag jobbar? Skäms på mig.

    SvaraRadera
  5. @Hannes Hopf - Hahaaa, nä skäms på dig alltså! RullstolsBURNA heter det förövrigt också. Inget att skoja om!

    SvaraRadera