tisdag 17 februari 2009

One heck of a moist movie

Då och då får man ju frågan om vilka som är en bästa filmer. Jag brukar namndroppa filmer som Lars and The Real Girl, Requiem for a dream och Boondock Saints för att nämna några, men sen finns det en film som jag alltid måste nämna, trots vetskapen om att de allra flesta kommer tycka att jag är komplett galen.

Nekromantik.

En tysk, romantisk skräckfilm från 1987, underteckad Jörg Buttgereit.

Filmen är en riktig magvändare, samtidigt är det en mycket vacker demonstration av olycklig kärlek. En ganska simpel histora egentligen. Robert och Betty bor ihop och delar samma svaghet för det icke-levande. Lyckligtvis har Robert ett jobb där han dagligen har möjlighet att förse dem med godbitar. En dag lyckas Robert få med sig ett helt lik med sig hem, vilket gör dem båda mycket nöjda. Lyckan varar dock inte länge, Robert förlorar sitt jobb och Betty bestämmer sig för att lämna honom och ta liket med sig. Resten av filmen handlar egentligen om hur Robert handskas med sin olyckliga kärlek och sorgen över att bli lämnad.
Crescendot är defenetivt slutscenen, Robert inser vad han behöver göra för att vinna Bettys hjärta åter, och gör så.

Konst mina vänner, det är vad jag tycker att detta är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar