torsdag 12 mars 2009

Så fel det kan gå

En annan dejt. Nu låter som om jag dejtar som ett litet as. Men det är inte sanningen. Men de få jag varit på. De är minnesvärda.

Killen lyssnade ju på Elliott Smith. Hur skulle det kunna gå fel då? Jag hade inga tvivel. Jag gillar en kille som gillar Elliott. Så är det bara. Eller?

Men jag började redan ana oråd när killen bestämde att vi skulle mötas upp vid svampen på Stureplan. Men aja. Han sa ju att det bara var för att det var bekvämt. För min skull. På samma linje som jag skulle komma med liksom. Omtänksamt. Fint.

Med mig i släptåg letar han upp någon uteservering. Mina ben var flammiga av den jävla brun utan solen jag nervöst hade smetat på mig kvällen innan. Det var det enda jag kunde tänka på. Varför i helvette skulle jag hålla på med det där frågade jag mig. Varför i helvette.

Så beställer han in ett glas rosé. Och jag tog samma. Även om jag helst hade tagit en stor stark. Rosé liksom. Vafan. Nej. Det här skulle inte sluta bra. Det kände jag.

Och jaaa. Medparten av den sk. dejten blev någon form av rådgivning över huruvuda jag borde lägga om lånen på min lägenhet. Sexigt värre.

Råd till framtida dejter: Håll mig borta från Stureplan. Beställ öl. Och prata för guds skull inte om räntor och lånelägen och satans värderingar.

Och jag sa:

- Trevligt det här du. Ta hand om dig nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar