tisdag 30 juni 2009

Och så har de mage att kalla en "jävla kärring" fast de är typ 13 och luktar kiss

Det händer saker med mig. Jag blir äldre. Som det här att jag sedan några år tillbaka kallar tonåringar för ungdomar. Ja, ungdomar. Som en kärring liksom! Men det slutar inte där. Nu har jag också börjat få en obekväm, orolig känsla när ungdomar befinner sig i min närhet. 

Ni vet, de ställer ju alltid till med massa dumheter. Svär och jävlas som fan. Är kaxiga och störiga. Gärna också på lekplatser, gärna när MIN UNGE LEKER DÄR! Och så vill man säga åt de där jävla ungdomarna. Men det har man ju sett hur det gått. För andra menar jag. Totalt ignorerade liksom. Eller så får de nåt "jävla kärring" kastat åt sig. Och det, att bli ignorerad av en ungdom är väl en förnedring av sällan skådat slag, än värre att bli hånad av densamme. Näe. 

Så vad gör man? Det är ju astöntigt att typ försöka vara kool emot dem, typ kalla dem "grabbar". Bara kärringar som försöker vara ungdomliga som kallar ungdomar av det otäcka könet för "grabbar", visst? 

Jag har ingen aning. Jösses. Ingen aning! Jävla ungdomar.

2 kommentarer:

  1. Det är bara skit med ungdomen idag.

    En dag när jag strosade på stan såg jag Dem, ogenerat tuffa sig på öppen gata. De roade sig med att putta in varandra i främmande människor.

    Jag skulle passera dem inom kort och förstod att jag stod näst i tur. Jag bestämde mig för att jag ingalunda skulle acceptera det! (hade lågt blodsocker också)

    Jag "tog sats" och la tyngdvikten rätt as I was about to pass, när en av dem sen blev inputtad i mig av de andra tog jag i för allt vad tyger håller och spjärnade/sköt ifrån utav bara helvete utan att använda armarna så ynglingen flög som en förbannad vante! Kände mig nöjd sen, tillfreds.

    När jag en stund senare hade lyckats stävja blodsockerfallet kände jag mig något mindre nöjd. Kände lite "Jaha, snart tretti bast och håller på och knuffar omkull mansvalpar på stan...". Men jag skulle inte vilja ha det ogjort. NÅN var ju tvungen att lära Dem en läxa liksom. Pöh.

    SvaraRadera
  2. Ja, jävla ungdomar. Oavsett vad man gör brukar de ändå inte bry sig. Men faktiskt det enklaste sättet brukar att vara att helt lugnt gå fram och prata på ett vanligt sätt till dem. Varken förlöjliga, spela tuff eller försöka skämta. Bara vara vanlig.

    SvaraRadera