tisdag 7 juli 2009

Man avslutar alltid, och då menar jag alltid, det man påbörjat.

Idag har jag grillat kan jag lova. Det var ju så. Fyra tjejer, några glas vin och så grillat så förstås. Jag är givetvis den självutnämnde grillmästaren. Jag är en grym grillare. I alla fall, vant tände jag grillen och lämnade den för att gosa till sig ordentligt. Drack ett glas vin till innan jag tog allt som skulle grillas och gick ut till grillen. Men. Men? Grillen var död. Ingen eld. Ingenting! 

Givetvis tog gasolen slut just när jag skulle briljera. Så jag fick ringa på skjuts för att byta gasoltub. Första macken: Näe, slut. Slut. Happ, okej, nästa mack: Näe, den där tuben kommer från Statoil, de tar vi inte emot. Jag lackade lite här. Fräste att nähe, vad kostar en ny (jävla) tub då om det ska vara så kinkigt? 1600 kr. Jag vände på klacken utan ett ord. Inte ett ord sa jag. Bara tog mig tomma gasoltub och gick. Åkte till staden i närheten. Tredje macken: Tyvärr, slut, prova macken på andra sidan stan. 

När vi kommer till fjärde macken, så säger flickan i kassan att, tyvärr, de är slut, men du kan lika gärna ta en annan gasoltub istället. Jahaaaa. Jaaaaaja. Jasså det säger du? Så det är därför jag har åkt flera jävla mil för att köpa en satans gasoltub. Men hon var rar flickan. Och jag fick min gasoltub. 

Solen sken när jag åkte hemåt. Sen sken den inte längre. Just som jag kommit fram så kom det. Hällregnet. Sällan har jag sett ett så ohejdbart regn. Skyfall. Och en normal människa hade kanske bestämt sig för att näe, nu steker vi skiten. Vi steker! Inte jag. Jag. Skulle. Grilla. GRILLA! Och det gjorde jag kan jag lova. I hällregnet. Grillade. 

2 kommentarer:

  1. åh, du är en hjältinna!

    SvaraRadera
  2. @Mattias - Jag är en envis jävla kärring i alla fall.

    SvaraRadera