måndag 28 september 2009

Dagarna efter

Det var som att rastlösheten smittade. Nu kände hon sig uttråkad. Så jävla uttråkad. Dagarna efter den vansinniga natten hade hon känt sig så levande, alla sinnen var öppna, men varje tanke riktad åt hans håll. Det måste hända något, säger hon tyst för sig själv, smakar på orden som hon ifrågasatte bara några dagar tidigare. Flera gånger hade hon hindrat impulsen att skriva till honom. Hon vet ju att det inte vore klokt. Och vad skulle hon skriva? Hon skrattar till för sig själv, hej, vi sågs för några dagar sen, du höll en kniv mot mitt bröst, vill du träffa mig igen? Nej, det var ju vansinne.

Det måste hända något, säger hon igen med eftertryck, jag är så jävla uttråkad, det måste hända någonting nu.


4 kommentarer:

  1. Shit, jag har missat dina noveller helt och hållet! Gött att sitta och läsa så här framåt småtimmarna!

    SvaraRadera
  2. Btw, jag vet en som borde införskaffa sig lite serier *hint hint* ;)

    SvaraRadera
  3. Hey Hannes, jaaaa, då har du att läsa! Givetvis ska jag införskaffa serier. Varifrån?

    SvaraRadera
  4. Shiet, va jag är nyvaken...

    aggromedstorta@hotmail.com

    SvaraRadera